Recension - Sempre.

Titel: Sempre (sempre, #1).
Författare: J.M. Darhower.
Antal sidor: 529
Språk: Engelska.
Omläsning: Nej/ja.
 
This is a story about sacrifice... death... love... freedom. This is a story about forever.

Haven Antonelli and Carmine DeMarco had vastly different childhoods. Haven, a second-generation slave, grew up isolated in the middle of the desert, her days full of hard work and terrifying abuse. Carmine, born into a wealthy Mafia family, lived a life of privilege, never having to answer for anything he did. Both now seventeen, a twist of fate causes their worlds to collide, making them question everything they ever believed.
 
Handling och tankar:
Som ni ser har jag skrivit nej/ja på om det är en omläsning. Från början, innan det blev en bok, var det en fanfic som hette Emancipation Proclamation, som jag läst och älskat. Sen bestämde sig författaren för att hon ville göra en bok i stället så hon skrev om allting från början, fast principen samma sak och dom flesta handlingar lika, dock med annorlunda namn och platser och en del borttagna händelser. Så EP hade jag läst, men inte denna bok så därför nej/ja på omläsning eftersom jag visste vad som skulle hända.
 
Så blev jag besviken på boken eller inte då EP var så himla fantastiskt fin, men hemsk? Ja och nej. Den var inte alls lika bra som EP, även om Sempre fortfarande var väldigt väldigt bra och fin den med! Så blev besviken på det men annars om jag inte läst EP innan så skulle den här mest troligt vara perfekt. Love conquers all. Kärleken övervinner allt.
 
Ibland kunde boken vara lite seg, tro det eller ej, då författaren gjort om boken från en över 2000 A4-sidor fanfic på datorn (som jag sagt några gånger nu) till en bok på 529 sidor. Det borde vara tvärtom men så är de inte. Sen kanske det har att göra också lite med att jag visste vad som skulle hända. Sen är ju fanficen rated M och det är inte boken, så i den var det med väldigt mycket sexscener och sådant som dom tagit bort och i stället gjort lite puttinuttigt som man läser om och om igen ibland (verkligen INTE hela tiden) och det gjorde boken i detta fall lite mer händelselös.
 
Sen måste jag även säga att detta med sexscenerna och att dom tagit bort dom, det spelar egentligen ingen roll förutom att på alla hjärtans dag då Carmine gjorde allting så fint och ja, ni vet vad som händer ifall ni läser boken, så blev det mycket finare i fanficen EP än boken eftersom att där tog dom med hur mycket Haven egentligen var livrädd för sådant på grund av att hennes mamma blivit våldtagen, och att hon sen gick med på det för att hon litar på honom så otroligt mycket. I EP var det så vackert och man blev så himla rörd!

Karaktärer:
Carmine, han är den där snygga populära killen som alla vill ha och som helt enkelt är bäst, och även den där som ligger runt med alla. Då ni läser det tänker ni direkt BAM, han kommer jag inte tycka om (eftersom i stort sett alla är så i böcker nu för tiden), men där har ni faktiskt fel. Sådär är han på ytan, men J.M. Darhower skriver så bra så man får verkligen lära känna han på insidan också och se hur fin han faktiskt kan vara, och varför han är som han är. Så Carmine är en karaktär jag tycker om, förutom då han får sina utbrott/blir sur för ingenting ibland.
 
Haven. Den där söta, oskyldiga tjejen som man bara vill ta i sina armar och krama om och säga att allting kommer bli bra och ta hand om henne för evigt, även om hon är stark, det är Haven det. Och det är nog det bästa sättet att beskriva henne på, stark. Komma från det stället hon kommer ifrån och upptäcka att det finns en helt annan värld, att hon kan bli någon som hon aldrig ens vågat drömma om, att hon till och med förlorat allt hopp på grund av omständigheterna som hon levde i, som en slav som arbetade och blev misshandlad för skojs skull, det är bannemig starkt gjort. Att kunna ändra på sina levnadsvillkor från att vara avstängd från allting och inte ens få titta folk i ögonen eller tala utan att man bli tillfrågad, till att det är okej att göra det och framför allt VÅGA göra det. Nej ni, Haven är en av dom starkaste karaktärerna som jag i alla fall läst om.
 
Måste bara få ta med Dominic lite snabbt också, Carmines brorsa. Helt underbar karaktär och man kan inte sluta le då man läser om honom för att han är så rolig!
 
Övrigt:
Jag märkte precis att det ska komma en fortsättning också, och jag vet inte riktigt vad jag tycker om det! Jag vet i största drag vad som kommer hända där också om det är ungefär samma som i EP, men samtidigt kändes det som att dom mesta huvuddelarna ändå kom med och att det inte kan bli tillräckligt för en till bok. Men vem vet, då kanske det kommer en massa nya saker också som jag inte läst om! Så jag kommer läsa fortsättningen, om än jag är lite skeptisk än så länge till den.
 
Här har ni dom två länkarna till inläggen som jag skrivit om EP/Sempre förut. Länk ett. Länk två.
 
Betyg:


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback