Recension - I'd Tell You I Love You, But Then I'd Have to Kill You.
Titel: I'd Tell You I Love You, But Then I'd Have to Kill You (Gallagher Girls, #1)
Författare: Ally Carter.
Antal sidor: 284.
Språk: Engelska.
Omläsning: Nej.
Cammie Morgan is a student at the Gallagher Academy for Exceptional Young Women, a fairly typical all-girls school-that is, if every school taught advanced martial arts in PE and the latest in chemical warfare in science, and students received extra credit for breaking CIA codes in computer class. The Gallagher Academy might claim to be a school for geniuses but it's really a school for spies. Even though Cammie is fluent in fourteen languages and capable of killing a man in seven different ways, she has no idea what to do when she meets an ordinary boy who thinks she's an ordinary girl. Sure, she can tap his phone, hack into his computer, or track him through town with the skill of a real "pavement artist"-but can she maneuver a relationship with someone who can never know the truth about her?
Cammie Morgan may be an elite spy-in-training, but in her sophomore year, she's on her most dangerous mission-falling in love.
Handling och tankar:
Detta var inte någon bok för mig. Den var inte superdålig, utan det gick ganska snabbt att läsa ut den men det var inte riktigt min typ av bok. Det var inte riktigt någon jag föll för (förutom Bex möjligtvis) och ingenting som gjorde mig "nervös" eller gav den där känslan av spänning. Sen att boken är skriven i dagboksform, eller vad man nu ska kalla det gör inte saken så mycket bättre. Ofta tror man att det är som en vanlig bok, men då kan huvudkaraktären Cammie säga saker som "nä, det kan jag inte skriva här för det kommer min mamma läsa" osv. och jag föredrar böcker där det inte är skrivet på det sättet.
Någonting jag hade velat ha mycker mer av är action eftersom det faktiskt är en spionbok så det var någonting jag såg framemot men icket, endast väldigt lite. Annars var det en ganska bra idé att skriva om just detta, spioner, men boken föll mig helt enkelt inte i smaken.
Om jag ska lägga någonting på plus sidan så är det väl Maceys översättningar av det Josh säger till Cammie.
Karaktärer:
Som jag sa tidigare är det ingen som jag riktigt föll för. Nog kunde man förstå karaktärerna, men samtidigt var det ingen som jag riktigt tyckte om även om det inte vår något fel på någon av dem. Dock fattade jag ett litet tycke för Bex eftersom hon verkade vara lite roligare och galnare än de andra, och då menar jag galen på ett bra sätt.
Övrigt:
Jag kommer inte fortsätta läsa böckerna i denna serie! Som ni ser nedanför får den 3/5 i betyg av mig, hade dock velat ge den lite svagare, kanske 2,75/5.
Betyg:
Författare: Ally Carter.
Antal sidor: 284.
Språk: Engelska.
Omläsning: Nej.
Cammie Morgan is a student at the Gallagher Academy for Exceptional Young Women, a fairly typical all-girls school-that is, if every school taught advanced martial arts in PE and the latest in chemical warfare in science, and students received extra credit for breaking CIA codes in computer class. The Gallagher Academy might claim to be a school for geniuses but it's really a school for spies. Even though Cammie is fluent in fourteen languages and capable of killing a man in seven different ways, she has no idea what to do when she meets an ordinary boy who thinks she's an ordinary girl. Sure, she can tap his phone, hack into his computer, or track him through town with the skill of a real "pavement artist"-but can she maneuver a relationship with someone who can never know the truth about her?
Cammie Morgan may be an elite spy-in-training, but in her sophomore year, she's on her most dangerous mission-falling in love.
Handling och tankar:
Detta var inte någon bok för mig. Den var inte superdålig, utan det gick ganska snabbt att läsa ut den men det var inte riktigt min typ av bok. Det var inte riktigt någon jag föll för (förutom Bex möjligtvis) och ingenting som gjorde mig "nervös" eller gav den där känslan av spänning. Sen att boken är skriven i dagboksform, eller vad man nu ska kalla det gör inte saken så mycket bättre. Ofta tror man att det är som en vanlig bok, men då kan huvudkaraktären Cammie säga saker som "nä, det kan jag inte skriva här för det kommer min mamma läsa" osv. och jag föredrar böcker där det inte är skrivet på det sättet.
Någonting jag hade velat ha mycker mer av är action eftersom det faktiskt är en spionbok så det var någonting jag såg framemot men icket, endast väldigt lite. Annars var det en ganska bra idé att skriva om just detta, spioner, men boken föll mig helt enkelt inte i smaken.
Om jag ska lägga någonting på plus sidan så är det väl Maceys översättningar av det Josh säger till Cammie.
Karaktärer:
Som jag sa tidigare är det ingen som jag riktigt föll för. Nog kunde man förstå karaktärerna, men samtidigt var det ingen som jag riktigt tyckte om även om det inte vår något fel på någon av dem. Dock fattade jag ett litet tycke för Bex eftersom hon verkade vara lite roligare och galnare än de andra, och då menar jag galen på ett bra sätt.
Övrigt:
Jag kommer inte fortsätta läsa böckerna i denna serie! Som ni ser nedanför får den 3/5 i betyg av mig, hade dock velat ge den lite svagare, kanske 2,75/5.
Betyg:
Kommentarer
Trackback
